I det här avsnittet:

Vikten av en tidig diagnos
Prover för att bekräfta LHON
Molekylärt gentest
Diagnostisering
Remittera patienten
Worried person

Vikten av en tidig diagnos

Lebers hereditära optikusneuropati (LHON) är en sällsynt, komplex och livsförändrande sjukdom.Footnote1 Synprognosen vid LHON är generellt dålig.Footnote1 Majoriteten av patienterna får svår synnedsättning eller blindhet, med en synskärpa på 0.1 eller sämre, vilket har en avsevärt negativ inverkan på patientens livskvalitet.Footnote1,Footnote2

Diagnosen försenas ofta på grund av bristande medvetenhet om sjukdomen och svårigheter att skilja LHON från andra sjukdomar med liknande egenskaper, särskilt i avsaknad av familjehistorik.Footnote3

I många fall tar det lång tid för patienterna att få en diagnos

Prover för att bekräfta LHON

LHON misstas ofta för sjukdomar som: hjärntumör, multipel skleros och olika optikusneuropatier på grund LHON-symtomens egenskaper när de utvecklas på ena ögat.Footnote4–Footnote7

Förutom symtom som synnedsättning kan en patient med LHON ofta berätta om synnedsättning hos familjemedlemmar på moderns sida.Footnote8 Några av de prover som kan bidra till att bekräfta LHON är:

  • Vid LHON saknas färgläckage på synnervspapillen vid fluoresceinangiografi. I den akuta fasen av sjukdomen avslöjar OCT förtjockning av det retinala nervfiberlagret (RNFL) runt synnerven och vid efterföljande undersökningar, i de kroniska faserna, ser man förtunning av RNFL.

  • Det här är en nyare, icke-invasiv teknik för utvärdering av den okulära mikrovaskulaturen. Med den här metoden kan den peripapillära retinala och vaskulära cirkulationen utvärderas tredimensionellt. Utvärdering av kärlförändringar vid LHON med hjälp av OCTa kan hjälpa oss att förstå sjukdomens patofysiologi, bedöma sjukdomsförloppet och övervaka behandlingens effektivitet. OCTa används för att upptäcka betydande peripapillära mikrovaskulära förändringar under sjukdomsförloppet vid LHON. Förutom peripapillärregionen har OCTa-studier också gett bevis på patologi kopplad till den makulära vaskulaturen i olika sjukdomsstadier av LHON.

    • Undersökning av synnervspapillen
    • Elektroretinogram (ERG) för mätning av elektriska reaktioner i näthinnan
    • Synfältsprov för att karakterisera området för synnedsättning (skotom)
    • MRI eller datortomografi för att utesluta inflammation i synnerven eller andra orsaker till optikusneurit eller skador på centrala nervsystemet
    • En lumbalpunktion kan också utföras om en infektion i centrala nervsystemet misstänks

  • Ett mitokondriellt DNA-test (mtDNA-test) spårar en persons moderlinje med hjälp av mitokondriernas DNA.Footnote8,Footnote12 mtDNA överförs oförändrat av mamma till alla hennes barn. Både män och kvinnor kan därför ta ett mtDNA-prov.Footnote8,Footnote12

    LHON kan vanligtvis bekräftas med ett mtDNA-blodprov som avslöjar en av de tre vanliga mutationerna.Footnote8 Även om provet är negativt kan LHON ändå övervägas, eftersom cirka 5 % av fallen inte beror på de tre vanliga LHON-mutationerna.Footnote8,Footnote13 En fullständig mtDNA-sekvensanalys kan rekommenderas om det ändå finns en stark indikation på den kliniska diagnosen LHON eller om det finns tecken på synnedsättning på moderns sida.Footnote8

    DNA-testning av primära LHON-mutationer rekommenderas vid atypiska presentationer eller avsaknad av en tydlig familjehistorik av LHON.Footnote13

  • Nyligen fastställdes autosomalt recessiv nedärvning av LHON när mutationer i en gen i cellkärnan, DNAJC30, identifierades.Footnote14 Med tanke på detta kan LHON nu delas upp i varianterna mtLHON och arLHON, på grund av de viktiga konsekvenserna för genetisk vägledning.Footnote14 Klinisk diagnos av arLHON kan bekräftas genom helexomsekvensering från blodprov, som kan utföras för att undersöka mutationer i genen DNAJC30.Footnote14

Molekylärt gentest

Molekylära gentestmetoder kan omfatta geninriktade testmetoder såsom riktad mtDNA-analys för patogena varianter, multigenpanel och fullständig mtDNA-sekvensering.Footnote8

Riktad mtDNA-analysFootnote8

Det första steget är att utföra en målinriktad analys för de tre vanliga mtDNA-patogena varianter som har observerats hos 90 % av alla individer med LHON.

Multigenpanel för mitokondriell sjukdomFootnote8

Testet omfattar de mitokondriella gener som kodar subenheter av NADH-dehydrogenas (MT-ND1, MT-ND2, MT-ND3, MT-ND4, MT-ND4L, MT-ND5 och MT-ND6) vilka man vet kan orsaka LHON, och kan sannolikt identifiera den genetiska orsaken till sjukdomen.

Fullständig mtDNA-sekvenseringFootnote8

Det här alternativet rekommenderas om målinriktad testning och/eller en multigenpanel inte har identifierat någon patogen variant samtidigt som den kliniska misstanken om LHON förblir hög.

Diagnostiskt förlopp

I avsaknad av känd familjehistorik av LHON kräver diagnosen vanligtvis en neurooftalmologisk bedömning och blodprover för utvärdering av mtDNA.Footnote8,Footnote15 Det är viktigt att utesluta andra möjliga orsaker till synnedsättning och andra systemavvikelser.Footnote15

Eftersom LHON är så sällsynt är vägen till diagnos lång. Att få en bekräftad diagnos tar ofta veckor eller månader från symtomdebut.Footnote15

 

LHON-patienter blir ofta feldiagnostiserade med optikusneurit och multipel skleros innan de diagnostiseras med LHONFootnote15

*Utvecklingen av LHON under de första veckorna/månaderna beskrivs kanoniskt som dynamisk/subakut, beroende på hur snabbt förlusten av synskärpa utvecklas.Footnote15

Remittera patienten

Patienter behöver få LHON-diagnosen bekräftad snabbt för att kunna få hjälp i tid och hantera sin sjukdom.Footnote15

Om du möter patienter med plötslig, oförklarlig och smärtfri synnedsättning bör du remittera dem till något av följande utan vidare dröjsmål.Footnote8,Footnote15

  • En oftalmolog som har djupare kunskap om LHON (oftast på universitetssjukhus)
  • En neurooftalmolog

    1. Theodorou-Kanakari A, et al. Adv Ther. 2018;35:1510–18. 

    2. Kirkman MA, et al. IOVS. 2009;50:3112–15. 

    3. Carelli V, et al. Hum Mol Genet. 2017:26;139–50.

    4. Meyersen C, et al. Clin Ophthal. 2015;9:1165–76. 

    5. Yu-Wai-Man P, et al. Prog Retin Eye Res. 2011 81–114.

    6. Fraser JA, et al. Surv Ophthalmol. 2010; 55:299–334. 

    7. Pfeffer G, et al. Neurology. 2013:81:2073–81.

    8. Yu-Wai-Man P and Chinnery PF. Leber Hereditary Optic Neuropathy. 2000, GeneReviews, Bookshelf ID: NBK1174.

    9. Sadun A, et al. Curr Treat Options Neurol. 2011:109–17.

    10. Kızıltunç PB, et al. Turk J Ophthalmol. 2020;50:313–16.

    11. Asanad S, et al. Ther Adv Ophthalmol. 2020, Vol. 12: 1–15.

    12. International Society of Genetic Genealogy Wiki. Available at: https://isogg.org/wiki/Mitochondrial_DNA_tests. Accessed (August 2021)

    13. Yu-Wai-Man P, et al. J Med Genet. 2002;39:162–69.

    14. Stenton SL, et al. J Clin Invest. 2021 Mar 15;131:e138267.

    15. Carelli V, et al. Eur Ophthalmic Rev. 2019;13(Suppl 2).

Ansvarsfriskrivning: Informationen på den här webbplatsen är endast avsedd att ge kunskap om Lebers hereditära optikusneuropati (LHON). Den här webbplatsen är producerad av Chiesi Pharmaceuticals. Webbplatsen har utvecklats i enlighet med branschstandarder och juridiska standarder för att förmedla information om LHON till hälso- och sjukvårdspersonal och till allmänheten. Chiesi Pharmaceuticals gör alla rimliga ansträngningar för att se till att den information som ingår stämmer och är aktuell. Informationen på den här webbplatsen är dock inte uttömmande.

Vårdpersonal: Om du vill rapportera en läkemedelsbiverkning som du har fått kännedom om ska du göra det till Läkemedelsverket i enlighet med den lagstiftning som gäller för farmakovigilans.

Patienter och anhöriga: Om du behöver rapportera en läkemedelsbiverkning vänligen kontakta din läkare som ska fylla i och skicka in relevant fallrapport till Läkemedelsverket i enlighet med de krav som gäller för farmakovigilans. Vi vill dock påminna om att varje patient kan rapportera sådana händelser direkt till Läkemedelsverket.